Det är mycket som har hunnits med. Jag har lärt mig ett nytt språk: flytande läspiska (inte lesbiska). Det är fruktansvärt skoj att läspa konstant i två dygn, särskilt när man har knäppa vänner som tycker att det är minst lika kul.
Vi har också haft en liten kexkväll med UNO och Fridas goda, hemgjorda citronsaft.
Så sent som igår mer eller mindre bestämde Ellinor, Johanna, Carro och jag oss för att dygna. Det gick obra. Fast kul som katten hade vi, och när Carro vaknade i morse var hon chockad över att det var i just min säng hon låg ("VARFÖR ligger jag här?!").
Dags att bli lite seriös, barnmötena får jag ju faktiskt inte glömma bort. Vi har haft asbra barnmöten och jag skrattade på mig så många gånger. Jag är glad att alla dessa (flera hundra) barn har fått ta del av allt som har erbjudits den här veckan.
Och för att fortsätta vara lite seriös ska jag bara berätta en sak.
Mellan frukosten och barnmötena hade vi en liten ledar-/umgåsarsamling. På en av dessa samlingar hade vi en liten stund med lovsång och jag bestämde mig för att be lite grann. Jag bad en förlåtelsebön, och nu till det bästa: precis när jag sagt amen så började Marina (som stod för pianospelet och sången) sjunga refrängen på Spikarnas Lovsång.
Du är förlåten, du är förlåten, du är förlåten, du kan gå fri...
Ett mer konkret bönesvar har jag nog aldrig fått. Det var häftigt.Jag vet att vissa som läser det här inte tror på Gud, men det gör jag. Efter att ha varit med om en sådan här vecka så har jag svårt att inte tro att det är Guds verk. Och om det nu visar sig när jag dör att det inte finns någon pärleport, en himmel, ett liv efter döden eller ens en Gud... ja, i så fall var det i alla fall en hiskeligt trevlig inbillning, och i så fall är jag glad att jag delade den med dessa enastående människor. ♥
sv ; Tack Lovisa :D
SvaraRaderaRoligt att du haft det roligt ! :)