onsdag 8 juni 2011

Then all at once you have to say goodbye.

Nu har det jobbiga börjat. Sommarlovet, remember? Vi sa hejsvejj till Helena. Jag höll ett litet tal och började nästan till och med gråta (mest för att Helena också gjorde det), och sedan överlämnade vi den lilla korgen med blommor, brev och småkrafs i.

Jag sitter i min säng och svettas. Jag har varit ute och ränt med en boll och en basketkorg. Spännande va? Det känns ganska bra att ha ansträngt hela kroppen, för en gångs skull. Det är nog för att det är ett sätt att bearbeta också.

Som sagt, det jobbiga har bara börjat, och det känns redan som att det drar ner mig. Okej, det var att ta i, jag har mått sämre (believe me). Men jag har i alla fall en fin människa som hejar på mig, och det tycker jag är beundransvärt. Undrar hur hon tänker.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar