Ibland undrar folk varför jag inte säger vad jag känner. Anledningen är enkel. Idag frågade en vad jag känner inför en viss grej (eller mer inför vissa personer) och jag sa mer eller mindre att jag inte känner någonting, knappt. När personen hörde svaret tittade den på mig som om jag var helt dum i huvudet. Det är i och för sig inte första gången någon gör det. Men det är därför jag inte vill prata om det. Delvis.
Förresten så var det idag jag fick alldeles klart för mig idag hur jag känner och varför jag känner så inför de där personerna.
Idag har jag hängt med herr Feber, kanske var det därför min dag var så kass.
Imorgon ska jag hålla på med en av mina favoritsysslor. Städa. Städa hela förmiddagen. Elevrådsrummet ser ut som tio år av svåra agressionsutbrott. Det ska åtgärdas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar